Djupgående analys av kapitaltäckningskrav för svenska banker – Tredje kvartalet 2024

Introduktion: Svensk regelefterlevnad som grund för finansiell stabilitet

Den 25 november 2024 publicerade Finansinspektionen (FI) sin kvartalsvisa uppdatering om kapitaltäckningskrav för svenska banker och kreditmarknadsbolag i tillsynskategorierna 1 och 2. Denna rapport är central för att förstå svensk regelefterlevnad och dess inverkan på den finansiella stabiliteten.

Artikeln ger en detaljerad genomgång av kapitaltäckningsramverket, inklusive Pelare 2-vägledning, kapitalbuffertar och bruttosoliditetskrav, som är avgörande för att upprätthålla bankregelefterlevnad i Sverige.

Source

[1]

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2024

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2024.

Finansinspektionen

Kapitaltäckningsramverket: En hörnsten i svensk regelefterlevnad

Pelare 1: Grundläggande kapitalkrav

Enligt Pelare 1 måste svenska banker upprätthålla ett minimikapital motsvarande 8 % av deras riskvägda tillgångar (REA). Av detta ska minst 75 % vara Tier 1-kapital, varav huvuddelen ska bestå av kärnprimärkapital (CET 1).

Pelare 2: Tilläggskrav för specifika risker

Pelare 2 adresserar unika risker som inte helt täcks av Pelare 1, såsom kreditkoncentration och marknadsrisker. FI kräver att minst 75 % av kapitalet under Pelare 2 ska vara Tier 1, med en betydande andel i CET 1.

Kapitalbuffertar: Flerlagerskydd för finansiell stabilitet

För att stärka bankregelefterlevnad har svenska banker infört flera kapitalbuffertar:

• Systemriskbuffert: Ett fast krav på 3 % av REA för större banker.
• O-SII-buffert: Ett 1 %-krav för andra systemviktiga institut.
• Motcyklisk buffert: För närvarande satt till 2 % för svenska exponeringar.
• Kapitalbevarande buffert: Ett standardkrav på 2,5 % för alla institut.

Bruttosoliditetskrav: Ett komplement till riskbaserade krav

Utöver riskbaserade krav måste svenska banker upprätthålla en bruttosoliditetskvot på minst 3 % av deras totala exponering, täckt av Tier 1-kapital.

Prestanda för svenska banker under tredje kvartalet 2024

Stora banker: Ryggraden i svensk bankregelefterlevnad

De tre största bankerna – SEB, Svenska Handelsbanken (SHB) och Swedbank – uppvisar starka kapitalpositioner:

• CET 1-kvoter: Samtliga banker överstiger minimikravet på 4,5 %, med Swedbank på topp med 20,38 %.
• Riskbaserade kapitaltäckningskrav: Kapitaltäckningskvoter mellan 19,57 % och 24,64 %, vilket visar på robust bankregelefterlevnad.
• Bruttosoliditetskvoter: Alla banker överstiger minimikravet på 3 %, med Swedbank på 6,39 %.

Kategori 2-institutioner: Viktiga aktörer inom svensk regelefterlevnad

Mindre men systemviktiga institutioner visar också starka kapitalpositioner:

• Länsförsäkringar: En CET 1-kvot på 12,36 %, vilket överstiger kraven.
• Klarna: Med en CET 1-kvot på 15,86 % och en bruttosoliditetskvot på 8,81 % visar Klarna finansiell försiktighet.
• SBAB, Nordnet och Avanza: CET 1-kvoter mellan 10,05 % och 12,19 %, vilket indikerar stark bankregelefterlevnad.

Kommuninvest: Anpassade bruttosoliditetskrav

Som en offentlig utvecklingskreditinstitution har Kommuninvest en bruttosoliditetskvot på 10,2 %, baserat på en exponering på 674 miljarder SEK.

Regulatoriska implikationer för svenska banker

Systemisk stabilitet genom svensk regelefterlevnad

Kapitalbuffertar som systemriskbufferten och O-SII-bufferten säkerställer att svenska banker förblir motståndskraftiga under ekonomiska störningar, vilket stärker svensk regelefterlevnad.

Tillsyn och anpassningsförmåga inom bankregelefterlevnad

FI:s årliga utvärderingar och införandet av Pelare 2-vägledning möjliggör en flexibel men rigorös tillsyn, vilket säkerställer att svenska banker kan anpassa sig till föränderliga risker och ekonomiska förhållanden.

Slutsats: Styrkan i svensk regelefterlevnad och bankregelefterlevnad

Under tredje kvartalet 2024 visar svenska banker enastående efterlevnad av kapitaltäckningskraven. Med starka kapitalpositioner, proaktiv tillsyn och omfattande buffertar är de väl rustade att hantera ekonomiska osäkerheter, vilket understryker effektiviteten i både svensk regelefterlevnad och bankregelefterlevnad.